BullPer

Nu när jag har haft uppe denna blogg ett litet tag så har jag upptäckt att det faktiskt finns folk (läs: vänner) som inte något bättre för sig än att läsa vad jag skriver. Först vill jag säga att jag är smickrad och passa på att tacka för visat intresse och uppmana att det finns bättre saker att ta för sig. Men efter att jag nu förolämpat dem som läser detta så borde statistiken minska i sann "self destruction"-anda.

Jag har ju tidigare berättat om en av de sämsta föreläsarna som vandrat på denna jord och nu har vi äntligen insett fördelarna. Kursen har sammanlagt fyra föreläsare så de andra tre framstår som "teacher of the year" eller som Sebastian yttrade sig "Peter Girow for president".

Nu är det 19 dagar kvar till inflytt i min nya lägenhet och jag längtar efter att få bo i min egen skit istället för andras. Nu förstärker jag det kanske lite men en viss sanning finns allt där ändå.

Jag tänkte göra en liten karaktärsbeskivning.
Av en av de sämsta föreläsarna som sett dagens ljus. Det är främst två manér som gör han sämre än de flesta. Det första är att han har en förmåga att stirra åhörarna intensivt i ögonen. Detta gör han in i den milda grad så att under första föreläsningen fick en elev att tappa greppet och bita ifrån som en trängd hund. Det andra manéret är en upprepning av orden "Är ni med på det?". Dessa ord framförs i snitt en gång minuten under tre timmars föreläsning. Man hinner tröttna ganska snabbt. Detta är egentligen bara toppen på isberget. Bland annat kan man nämna att han upprepar alla svåra ord tre gånger, han saknar förmågan att förklara saker på två olika sätt, han skriver som en kratta och han är osäker och frågar oss ofta om vi går för fort fram.

Jag vet inte om jag står ut så länge till. Vi har haft han två föreläsningar och redan har ett gäng hoppat över hans andra föreläsning, Ett gäng gick i rasten. Jag hoppas att han förstod budskapet.

Ja, jag vet om att vi mötte Lettland. Men en groda som Majstorovic kläckte var "Vi lägger all kraft på Estlandsmatchen" och en sådan miss är värd att hedra och häckla.
Ärligt talat spelar det ingen större roll vilken ball baltstat vi mötte för vi löste uppgiften med bravur även om det i slutändan visade sig att det inte spelade någon roll. Jag ansåg dock att Källström inte var jättebra i första halvlek. Han spelade för svårt men det vägde upp med hans kämparinsats. Svensson blev på allvar en konkurrent mot Linderoth så Andersson behöver inte knyta skorna inför nästa match.

Kommentatorerna gjorde sitt bästa för att förgylla upplevelsen och lyckades i nästan nittio minuter men under de sista minuterna så kom följande tre citat:
- Nu lyfter vi på den riktigt, riktigt stora hatten.
- Kan du joddla i direktsändning?
- Jag var jättebra på att joddla i mitt tidigare liv.
Därför ger jag dem endast 3 av 10 tummar upp. Lite hårt kanske men så går det när man försöker att få folk att vinna priser istället för att kommentera matchen. Hade jag inte varit så torsk på TV så hade jag bojkottat alla program som har ett "ring in och vinn"-avsnitt.

Just det, vi vann med 2-1 om ni undrade.

Gissa vad femman visar på primetime (bästa sändningstid klockan 21:00 på en fredag afton).
Americas Funniest Home Videos
Nu får det fan vara nog. Inte nog med att de visas två gånger per dag, nu ska det ta över kvällarna också. Mjölka kon så länge det går. Jag har i grunden inget emot AFV. I lumpen var det perfekt för då var man trött i huvudet efter en dag hårt arbetande. Men jag behöver ju inte se tycker ni säkert och det gjorde jag inte heller men min poäng är att vissa program passar bättre vid vissa tillfällen än andra. Vad jag saknar på TV är klassiska vanliga tävlingsprogram men när de väl gör sådana program (t ex Mullvaden och Expedition Peking) jo då flyttas dem till en riktigt dålig sändningstid, gärna på en annan kanal. Min frustration grundar sig i att jag tycker att alla ska tycka som jag. Oerhört barnligt men jag vill inte titta på AFV som alla andra.

Mitt problem åtgärnas iallafall imorrn. Då visas Spanien-Sverige och detta ska ses på puben med en Corona i handen och en promille som ligger odrägligt högt. Efter fyra veckors nykterhet har jag blivit folk igen. Sommaren och hösten har varit bra men man måste återhämtas ibland. Men nu sätter vi igång igen.

Halloj

Vem fan vill läsa om mig, undrar jag. Jag hade hellre läst en blogg om överkåta singlar i Stockholm. Hur som helst tänkte jag testa detta. Jag är en student i en mellanstor svensk stad och pluggar på en utbildning med 80% tjejer. Så jag är en katt bland hermelinerna. Nu kanske någon (typ en av 250) tycker det är lite intressant.

Lördag morgon och man är lite avdomnad. Vad fan ska man göra idag? Gå ut? Jag har varit nykter i tre veckor om jag klarar idag. Jag vet inte om jag är stolt eller sorglig. Hur som helst är jag inte sugen på utgång. Förmodligen så tar jag en promenad efter att jag tvättat. Skulle jag gå ut hade det bara varit med grabbarna och då skulle man tröttnat ganska snart. Och tjejerna kan man inte ringa för då verkar man intresserad och jag vet inte om jag är det än. Det jobbiga med en klass med många tjejer är att det då finns många fantastiska tjejer och skulle någon av dem tycka att jag var något att satsa på så är oddsen mycket små att jag raggar på "rätt" tjej. Min taktik är iallafall att försöka visa hur underbar jag är och så hoppas jag är någon av dem har mod nog att visa att de gillar mig.

Spelet är ett svårt spel och ingen vinner, framför inte dem som inte tävlar.